Irishman Walking (etapp 3 Kapitel 1) - Den Start

Irishman Walking är min gå på kustnära vägar i Japan genom en serie av sommaren, vinter, vår och höst stegen. Etapp 1 började i Cape Soya i Hokkaido i sommaren 2009, och avslutades i Noshiro City i Akita Prefecture sju veckor senare. Förra sommaren (2012), Etapp 8 började på Shibushi Port i Kagoshima Prefecture på södra ön Kyushu, och avslutades i staden Fukuoka sex veckor senare. Etapp 9 började på Fukuoka och avslutades i Hiroshimas på ön Honshu. Scenen varade i tre veckor. Stage 10 är planerad att starta från Hiroshima den kommande våren och kommer att avslutas i staden Okayama i slutet av mars 2013. Scenen är planerad att pågå i två veckor Omdömen

18 mar 2010. De flesta betalade lite uppmärksamma bakgrundsmusik, medan vissa hatade det. När jag satte mig ner för att studera jag velat ha någon form av bakgrundsljud om mig, som mjuk musik från radion, eller till och med en Starbucks-kafé och ljudet av kunder samtalar med varandra. Det var samma sak när jag somnade på kvällarna. Hur väl mindes jag min far som gillade till sängs för natten med radio bredvid sängen alltid påslagen. BBC Five Live station på Internet fortfarande blearing bort när jag vaknade cirka åtta o &'; klockan på morgonen. Det fanns något på om universiteten får mindre pengar från regeringen, och hundratals förlorade arbetstillfällen förväntas. Nissan Motors var att öppna upp en ny bilfabrik i Sunderland, England för att producera sin nya elektriska driven bil, "Leaf", med tusentals arbetstillfällen säkras, och som naturligtvis måste ha passat alla berörda, inklusive den brittiska regeringen. Omdömen

För mig var det aldrig lätt att tänka positivt när jag tänkte på någon regering. Och när en regering riktad utbildning, då alla måste ju gå förlorad. Sedan slutet av bubblan ekonomin i Japan regeringens nedskärningar inom utbildning och på lärare löner hade varit en ständig nagel i ögat av även utländska lärare, eller alts, eftersom de degradingly hade blivit känt. Mer än de japanska lärare som hade lönesänkningar också var de utländska engelska lärare även tilldelas färre arbetstid. Alla dessa förändringar gjordes i ett penndrag vid undervisningsministeriet, eller de på olika prefekturernas och kommunala nämnder där regeringen utsett, inte valt. Alla dessa förändringar har genomförts som om utlänning lärarna inte har familjer att titta efter. I själva verket, de utländska lärare egentligen aldrig haft ett ben att stå på i form av en stark union att vända sig till. De flesta av de japanska ordinarie lärare vid elementära, junior och gymnasieskolor tillhörde Japan Teachers Union eller Nikkyoso, för vad det var värt. Inte för att det visade sig vara någon stor hjälp heller sedan kriget i kroppen som gjorde upp facket lutade något åt ​​vänster. "Mmm!" Detta var konstigt för mig eftersom jag kände att de flesta av de japanska lånas ut till höger. Omdömen

Nyheten hade precis avslutat när telefonen ringde. Det var från min ex-fru. Vi var frånskild under många år, men var fortfarande vänner, vilket får mig att hålla kontakten med vår dotter, Anna, en medicinstuderande vid Nichidai University of Medicine i Tokyo. "Du måste verkligen stoppa genom och besöka Jion-ji och Risshaku-ji tempel, och don &'en; t glömmer att gå igenom Yamagata City &" ;, hon berättade för mig “. Skriv namnen ner så att du vann &'en; t glömmer." “ Mmm! Vad fan var hon talar om, och vid denna tid på morgonen när mitt sinne var fortfarande inte en wake &"; Egentligen vintern skede av min tramp ned längs kustvägar tog mig till Nezugaseki i mycket södra Yamagata, så jag kände att de platser hon talade om var någonstans nära min väg. “ Tja &"; Jag sade, “ Om templen var i min väg, då var jag säker på att stoppa och besöka dem &". I själva verket, jag ofta förbi tempel utan att ens märker dem. Det enda jag älskade dem var kvaliteten träd som prydde sina grunder, och som var bra ställen att stanna i en stund på de varma sommardagar. Omdömen

Min ex-fru sa till mig på telefonen att hon och vår dotter Anna besökte Risshaku-ji-templet på en resa till Yamagata en tid tillbaka och att det helt var andas med. Min hjärna var för trött för att be henne att vara mer specifik om vad som helst. Allt som jag var säker på var att Anna snart skulle börja sitt fjärde år att studera medicin vid hennes universitet, och att denna kostnad för förmånen var långt ifrån billig. Jag kände mig fortfarande sömnig och kunde inte bry sig om att dra mig från min varma futon att hitta en penna och papper för att skriva namnen ner som Kikuyo sa åt mig att göra. När jag så småningom dra mig bort från komfort av sömn det var runt nio o &'; klocka. Sedan, av någon anledning jag plågat min hjärna försöker minnas namnen på templen. Jag hade aldrig varit ett tempel eller helgedom slags person, liksom många utlänningar, som bara älskade besöka platser som Kyoto för detta ändamål. Omdömen

Risshaku-ji-templet i synnerhet var en av de framstående templen i Tohoku region, och skröt en historia på mer än tusen år grundades omkring år 860. En studie av mina kartor berättade för mig att det inte var nära som templet ligger i nordöstra bergiga delen av Yamagata City. Likaså har staden Yamagata på avstånd i centrala Yamagata Prefecture. Ett slott stad i sin avlägsna förflutna, hade namn funnits sedan mitten av 15-talet. Därför, på grund av staden och 'en; s läge Jag hade inga som helst planer på att åka dit den här gången. Ka-jo Castle Park i Yamagata, besöks av turister för sina hisnande körsbär blommar, skulle ha varit trevligt att titta på. Det fanns ett antal Meiji och Taisho perioden byggnader som jag skulle ha älskat att besöka hade chansen presenterade sig. Till exempel den brittiska renässansstil Bunsho Kan Hall och andra västerländska tegelbyggnader tidigt. Naturligtvis inte glömma Yamagata Kyoiku Shiryo Kan eller Yamagata Educational Museum, som på senare tid hade utsetts en viktig kulturegendom. Omdömen

Yamagata City var värd för många säsongsbetonade händelser. Under sommaren fanns Hanagasa Matsuri Festival. Flower-Prydd Hat Festival, som det hette på engelska sades vara en av de fyra största festivalerna i Tohoku-regionen. En annan värdig festivaler att gå till var Nihon Ichino Imoni Kai Festival eller Japan No.1 Taro och Kalops Party Festival, som hölls under hösten. Tendo City, som gränsar till Yamagata City, producerade 95 procent av den totala produktionen japanska schackpjäser, som kallas &'; shogi &'; i Japan. Intresserade turister kan visas hur Shogi bitar gjordes, och även prova på att göra sina egna som souvenirer. Ett intressant evenemang under en Cherry Blossom Festival ingår Shogi schackmatcher, där människor spelat roller schackpjäser. Detta kallades "Ningen Shogi" (human schack) på japanska. Uppspelning av schack eller Shogi spel på detta sätt sades ha lagt en ganska poetisk charm till vårsäsongen. Omdömen

I vintras Etapp 2 av mitt uppdrag, vilket främst längs kustvägar, slutade i staden av Nezugaseki i södra Yamagata Prefecture. Därför var det där som steg 3 sattes till att börja i inte så många timmar tid. Bussen var planerad att stanna vid rastplatser längs motorvägen var tredje timme eller så. Passagerarna skulle gärna gå av att sträcka på benen, har en rök, få en snabb bett att äta, eller köra till toaletten, som jag var säker på skulle vara det viktigaste på min agenda. Det skulle vara under dessa stopp att jag skulle kunna få en uppfattning om vilken typ av väder jag kan ställas inför när jag fick på vägen. “ Mmm! Hur kallare skulle det bli varje gång vi stannade &"; Jag undrade. Omdömen

Omkring sju på morgonen när bussen drog till sist upp utanför Tsuruoka JR Station i väder som inte kunde ha varit bättre för mig, en låg strålande sol i en ljusblå himmel. Stationen var inte alltför upptagen med pendlare där jag gjorde min väg över mot biljettluckan. Där köpte jag en biljett för södergående lokaltåg för Nezugaseki, som kostar och yen, 650 yen. Anslagstavlan på en vägg berättade att två tåg lämnar för Nezugaseki, den första på sju fyrtiofem och den andra vid halv nio-one. Samtidigt som man trappar ner från bussen märkte jag en Mister Donuts tvärs över vägen från stationen. Finns det något bättre sätt att börja en ny solig morgon än med en varm kopp kaffe och en munk? Beslut om den senare tåg jag gjorde min väg över mot munk plats. Omdömen

Dessutom skulle det ge mig en chans att göra några små justeringar till min last.
Vid 8-13 skarp tåget stannade vid plattformen 1 och en last av gymnasieelever fick. De två-bil tåg var nu nära tomt när jag klev på och dumpade min ryggsäck på en av de långa säten och ställer sig bredvid den. Så snart tåget dras bort från plattformen vid Tsuruoka en vakt kom att kontrollera min biljett. Han var en ung man stöder ett vänligt leende. Solen skiner in genom fönstren i tåget gjorde sin fulla uppsättning tänder gnistrar allt mer. “! Mmm &"; Om jag bara kunde få mina egna tänder att se ut som när jag borstade dem, trodde jag. En fullständig uppsättning tänder för en vuxna innebar med trettiotvå tänder för att ta hand om, såsom pensel och tandtråd för att hålla dem fria från tandsten och plack och håligheter som orsakas av en bristande omsorg. Varje tand hade sin egen annat jobb: för att gripa vi använt våra hundar, för att bita framtänderna, och för att tugga molarer Omdömen

På något sätt jag bara visste att detta skulle bli en bra dag.. Det fanns en hel del stopp innan jag fick Nezugaseki: Uzen Oyama, Uzen Mizusawa, Sanzen, Kotato, Iragawa, Atsumi Onsen och Koiwagawa stationer. Brutna fläckar av snö kunde ses över risfälten som tåget gjorde sin klick-klack ljud längs spåren. De skiffertak på många av husen, gamla och nya, visade en liknande avsaknad av snöfall. TV-nyheter och väderprognoser dagar tidigare talade om ingenting, men kraftigt snöfall. Snön hade inte kommit ännu, som jag var glad över att se och hoppades att det skulle stanna på det sättet. Omdömen

Strax efter tåget hade rullat ut från Uzen Misuzawa station snön hade nästan försvunnit, och då allt var ute synhåll när vi gick in i en lång tunnel. När tåget kom ut ur tunneln snöfall på marken hade kraftigt minskat ännu mer, vilket fick mig att må ännu bättre. Strax efter Kobato stationen en andra lång tunnel kom i sikte, som ingicks och genomfört exits i ingen tid alls. På Iragawa station snön var nästan obefintlig, vilket jag klottrat ner i min anteckningsbok, med tillagda ord, “ Framgång säker &"!; Som vanligt innan jag var på väg att slå in på en resa av valfri längd, tenderade jag att fyllas med ångest och oro. Snart tåget skulle komma fram till startpunkten! Omdömen

Sedan var det utsikt över Nihon Kai (Japan Sea) igen, som såg precis så härlig som alltid. Det var min första iakttagelsen av havet sedan tillbaka i början av januari, där jag insvept Etapp 2 av min mission. Länge sedan, när den starka vinden och regnet hade plågat mig inga ändar, nu var det inte ses eller kände alls. Bra! Då vinden blåste hade varit ansvarig för att stoppa de flesta av tågen, och höll mig fast vid Nezugaseki JR Station i timmar, med inte ens en buss i sikte. Nu tåget jag var på accelererade längs spåren som det inte kunde få mig att min utgångspunkt tillräckligt snabbt. Och så, jag uppfödning för att komma igång! Omdömen

Snart efter att ha lämnat Koiwagawa station tåget in till ännu en tunnel av en avsevärd längd, så småningom drar in Nezugaseki station där jag fick. Det första jag tänker på då, förutom att få min rumpa ur Nezugaseki helt och hållet och aldrig återvända, var att betala ett besök i uthus (toaletten). Hålls i Nezugaseki januari förra året var fortfarande mycket fräsch på mitt oförsonliga sinne. En medelålders städerska regisserad mig till toaletten. Toaletten var ren, eftersom de flesta lokala järnvägsstation toaletter var, trodde jag. Väl där blev jag förskräckt över att se att det fanns ingenting i form av en toalett roll. Lyckligtvis för mig, hade min scout intuition lärt mig att vara förberedd. Lika bra jag hade fått för vana att hålla ett förråd av fick vävnader praktiskt. Vävnaderna ofta överlämnas till fotgängare på gatorna i Tokyo. Naturligtvis, ingenting var för ingenting i Japan som de alltid kom med en eller annan annons på omslagen. Varje gång på tröskeln till de olika stadierna av min mission, skulle jag raid lådan jag höll dem in på min lägenhet. Då skulle jag stoppa en last av vävnaderna i en sidoficka på min ryggsäck. Omdömen

När jag äntligen gjort min väg från stationen längs Route 7, som följde på havet, i utkanten av staden tog på en annan utseende . Det var som en trollstav hade just förvandlade den till en vacker stad. En välskött park verkade som jag vände på main dra och lämnade stationen vägen bakom mig. Lite sätt längs en rad båtar set förtöjd sida vid sida i en liten hamn, ungefär som något ur en sagobok. Hemmen såg snyggt och prydligt, och jag gissade de där bostäder till de mer välmående invånare opåverkade av lågkonjunkturen Omdömen

19 mars 2010. På morgonen vädret hade vänt gynnsamt, åtminstone fanns inget regn eller tecken snö på himlen. Det skulle ha varit trevligt att sitta i ett varmt bad för ett tag, vilket var just den typ av sak det japanska folket älskat att göra. Inte långt från en kyckling kupp, eller inom hörselavstånd till skrocka, skrocka, dumhuvud ljud som kom från kuppen, jag stannade för att ta en läcka (urinera). I Japan märkte människor allt, även om de oftast låtsades inte. Även i en avskild miljö de hade också en stor förmåga att visa upp när de minst anar det. En bil passerade min genom att långsamt och sedan stoppas. En fet man kom ut och väntade bredvid bilen. Jag zippade upp min fluga och började längs min väg, som om ingenting hade hänt. Mannen ringde till mig som jag fick nära. Vägen var upptagen med morgonen och' s rusningstrafik, och svåra att crossover där mannen väntade. "God morgon", sa han på japanska med ett brett leende. Likaså, hälsade jag mannen med ett leende. Omdömen

Mitt första intryck var att han inte ser mycket hälsosamt för sin ålder, som jag tog till vara nära min egen ålder. En fet rödaktig ansikte, en blottade kropp, ett leende av yellowy tänder, och svetten sipprade genom sin vita skjorta framför mina ögon. Som med andra människor som jag hade slutat att chatta med, kände jag mig säker på att en mängd frågor var på väg att följa, eller han kommer att erbjudas en hiss, eller bådadera. Men jag var fel på alla konton. I stället fick jag ett litet paket som innehöll tofu. "Japansk tofu!" Mannen sa med ett leende. “ Det kommer att ge dig energi och ". "Oh &"; Jag sa “! Tack så mycket." Omdömen

Det var en ganska underlig gåva som gåvor som jag hade fått på vägen hittills gick. Ibland var det onigiri (risbollar) att någon hade gjort speciellt för mig, så det hade funnits ett fåtal personer som även körde upp och stoppas och överlämnade mig en flaska eller två av sport, eller någon annan läsk. Eller till och med vanligt vatten på flaska, som på en varm dag var det mest välkomnas av alla gåvor, oavsett vad de var. Personligen skulle jag aldrig ha gått in i en butik och köpa en ris boll, men när du var hungrig dessa små gåvor gjorde bra för att dämpa hunger ping. På samma sätt gjorde jag mitt bästa för att hålla sig borta från automaterna det bästa jag kunde, sedan upptäcka den höga sockerhalten som var i läskedrycker. Omdömen

Att vara på vägarna vanligtvis saknade lyxen att valet därför dessa små gåvor av livsmedel, oavsett vad, var mest välkomnas faktiskt. De hungriga ping hade redan börjat nål mig, och tofu var bättre än ingenting. Även om vår lilla möte hände så out of the blue, hade jag fortfarande en känsla av att mannen ville veta vad, när, var och varför i min resa. Därför producerade jag snabbt en kopia av tidningsartikeln och överlämnade det till honom att läsa. Jag hade tagit artikeln med mig från min plats i Tokyo som jag kände att det skulle vara ett användbart verktyg för att ha i högsta hugg. Det var den vanliga förvånad blick på mannen och 'en; s ansikte som hans ögon såg ut över artikeln. Det var en blick som jag hade sett så många gånger på otaliga ansikten inför. Liksom de andra jag hade slutat att chatta med, ville mannen mig väggen på min långa resa och snart var han borta. Omdömen

På vägarna jag hade också kommit att förvänta sig och erfarenhet alla möjliga saker, som broar och tunnlar. Det fanns en bra några gånger också, när jag stod på en hög bro som passerade över en uppsättning järnvägsspår. De många gånger när jag paus vid mynningen av en tågtunnel och tittade på tågen som de bar de tonlösa passagerare in i en tunnel. Naturligtvis kan ingen av de tunnlar som jag ställs inför jämföras med de långa monster som jag upplevt på Hokkaido skede av mitt uppdrag. Hur kunde jag glömma dem, när på en dag var jag tvungen att trampa igenom fyra 3.000 meter långa tunnlar nästan efter varandra? Några av de tunnlar som jag passerade denna gång körde för mer än 600 meter. Som jag antar utgjorde en realistisk storlek för en stor tunnel, kanske jag skulle vara tacksam att ingen av dem var som de övergivna monster. Omdömen

Det var precis som jag kom från en sådan tunnel som den lilla staden Sanpoku dök . Ligger rätt i utkanten av staden satt en restaurang som heter "Seiryu". Det var vid lunchtid, som var kanske inte den bästa av tider att ange en äta plats i Japan. Rökförbudet diskuteras för offentliga och privata områden har ännu inte hörts i denna del av landet. Det bästa jag kan göra, utöver att slå vägen igen, var att placera min trötta rumpa på en pall vid disken, och hoppas att ingen annan skulle sitta där bredvid mig och lysa upp en bög. Med nära trettio år av social observation under mitt bälte, sitter nära genomsnittet Joe Public på en restaurang i Tokyo gick ungefär så här: de tappade en låda av fags på bordet, plockade upp menyn, beställde något att äta, tände en fag, som de rökte tills deras ordning kom, och när maten var klar de vanligtvis lyser upp igen. Omdömen

Att snuskig vana, rökning, var en gång en ilska tillbaka i England runt slutet av 1600-talet, inte att nämna i amerikanerna där tobaken kom ifrån. Då igen, jag var alldeles för peta ett finger på någon, särskilt som jag var inte precis en puritan i en mängd andra saker, nämligen öl. Lager hade varit en gåva till Amerika, och enligt min forskning hade massproduktion av det oåterkalleligen förändrat dryckesvanor i befolkningen under nationerna tidiga år. Det fanns en hel del nästan smaklös skräp lager om, en del av det ganska känd, också. Nästan alla av de berömda och inte så kända bryggerier skröt av att ha ett hemligt recept för deras flaggskepp öl. Smaken och pissa liknande färg på lager berättade att de måste ha snubblat på samma hemliga recept. Även Adolphus Bush som kommenterade den mest kända av hans öl, och '; Budweiser &' ;, sade att han valde sitt namn eftersom det var helt enkelt uttalade på det sättet vara engelsktalande personer. Det blev också varumärket genom vilken hans företag blev känt Omdömen

Under mina aborterade college dagar i Amerika, kan en av &';. Bud &'; så många amerikaner kärleksfullt kallade det, var det billigaste öl som eleverna kunde spendera sina pengar på på staplarna i dessa dagar. För mig, en Bud var en smaklös dryck som hållit mig igång till toaletten big time. “ Ölen såldes över nästan hela USA, och dess höga kvalitet gjort det ett populärt val på många av landets och 'en; s finare restauranger &"; . (Gregg Smith) Review

Även om jag inte visste något Tom, Dick eller Harry i skumma affärsvärlden, eller hur branschen arbetade, jag trodde inte att det &'; popularitet &'; Budweiser öl var resultatet av någon teknisk eller pastörisering geni. Varför grejer hade fått en sådan enorm andel på världsmarknaden idag var för mig obegripligt. Du kan köpa en burk Bud nästan var som helst i världen dessa dagar. För mig, men det var vägen ner min lista över val, om det inte var en gåva, och i rätt typ av säsongen, liksom, sommar. I en kamp för att säkra en riktig varumärke för det välkända märket (som ingår köper av ett bryggeri i tyska som använde samma namn), var Anhenser Busch hindras från att använda Budweiser namn i Europa, vilket inte hjälpte någon under socialt tryck av Förbud i Amerika Omdömen

“. Den som ringde i närheten av öl en dålig domare avstånd &"; (Anonymous). Ett lager liknande dryck som jag undvek helt till varje pris i Japan kallades &'; happoshu &' ;. Detta “ nära öl &" ;, varvid när andarna togs bort under jäsningen, var en produkt som växte fram ur de religiösa glöd och Förbud år i Amerika. Det var också ett resultat av bryggaren &'en; s aggressiva sätt att överleva dessa mörka år, för att inte tala om den hotande stora depressionen och rädsla för krig. “ Vi hamnade den största bootlegging utbudet hus i USA … &";

De flesta av bryggerierna i Amerika var av tysk härkomst, och när kriget att upphöra med allt var ovikta, förbuds, liksom nykterhets och progressiva rörelser alla vände nationalistiska mot allt tyska. Nära öl allmänt hånade från början. För att hålla huvudet ovanför vattnet, de stora amerikanska bryggerierna försökte hårt för att förbättra bilden av dessa så kallade öl genom köttyxa reklam, och snart dök upp på hyllorna med trendiga namn, liksom, Vino, Pablo och Lux-O, och så vidare. Öl i Japan, eller vad jag tog till vara en missuppfattning av öl, var inte skiljer sig från andra länder i världen i dag. "Mmm!" På sorgliga verkligheten, jag kände, var lådor, flaskor och burkar av nära-öl tog nu upp mer golv och hyllutrymme i butikerna och butiker än de verkliga öl gjorde. Omdömen

Men jag var tvungen att erkänna så bra lager var en härligt stor sommartid dryck som kan konsumeras i stora mängder. Några japanska lager var inte så illa! Och på vägen som tiden gick jag vissa saker kände mer och mer nöjd själv med mina ansträngningar på vägen, för lager jag stannade för att njuta av. På en extra anteckning skrev Shackleton att de hade vin med dem, som de hålls lagrade på taket av mörkrummet med den fotografiska redskap. Men detta var bara utnyttjas för speciellt tillfällen, kanske jul och nyår, eller någon och' s födelsedag. “! Mmm &"; Jag undrade om det var rött vin? Även under vinter stadierna av min mission jag var känd för att stanna och smak en flaska eller två av Sapporo, eller Kirin, eller en av mina favorit japanska lageröl, Yebesu. Eller vad jag kunde få mina händer på. “ Vad fan &"; Jag var inte den enda äventyraren att ägna sig åt en klunk eller två Omdömen

För att citera skrifter av de stora Antarktis explorer och irländare, Earnest Shackleton, vi gjorde “. Vet med säkerhet att vår enda fallet av öl lögner i dag [1920] under isen &". Han syftade på Challenger expedition 1907-09. Ölet hade förlorats tillsammans med en uppsättning av Challenger rapporter. Shackleton undrade vilken av de två förlorar missade det mesta av expeditionens medlemmar, rapporter eller fall av öl? Snart fann jag mig hungrig, som jag också undrat vilken av de två som jag skulle ha missat det mest, för en god bok eller något att läsa var lika bra en vän som något att dricka. På menyn yakiniku teshoku fångade min blick, som jag beställde. Den enda öl i omgångar var Asahi "torr", och som ordspråket gick, "tiggare kunde inte riktigt vara väljare", så jag beställde en kanna av grejer innan jag ändrade mig. Omdömen

Som jag väntat på livsmedel att komma, jag drog ut mina kartor för att studera dem. Det var snart klart för mig att jag hade tagit fel väg någonstans tillbaka längs vägen. Istället för att få till Route 345 på Sanpoku, som skulle ha passat mig mer, fortsatte jag på min vanliga långsam takt rakt längs Route 7 i hopp en gynnsam svarvning skulle dyka upp. Detta skedde inte! Även godkännande av skulden för misstaget verkade inte för att underlätta min frustration något. När jag slutade på någon plats att äta och vila en stund brukar jag påpekade att sprida ut min karta på bordet, samt att bekräfta med någon till hands vart jag var på en sådan och sådan tid. Klart mitt misslyckande att göra detta när jag stoppad av restaurangen, Seiryu, hade kostat mig dyrt i form av tid och ansträngning. Jag kan fortfarande minnas den vänliga och attraktiv ung servitris på denna restaurang. Hon var mycket upptagen med lunchtid folkmassan, men skulle ha varit mer än gärna sätta mig rätt hade jag bad henne. Omdömen

Då kom jag ihåg också att det hade skett en liten aning i mitt sinne att jag skjutit lämplig svarvning, men något envis i mig vägrade att tro det. “ Mmm! Hur skulle en sådan sak hända en så erfaren äventyrare &"; Jag kom ihåg att berätta själv, när jag vandrade längs den grå asfaltväg försöker få mig att tänka på något annat, som det fina vädret som hade följt en stor del av dagen. Det var den varma solen milda på mitt ansikte, badade i en mycket vacker vårdag, och som om ingenting var fel. Tja, ingenting var fel på den tiden, för jag var orubblig, och mina ögon brett öppna för alla vägskylt som skulle berätta något bra. Vägskylt kom aldrig! Om och om jag gick, djupare och djupare längs den väg som tog mig runt och runt slingrande stigar av en bergig väg efter den andra. Och som tog mig längre och längre bort från min gamle vän havet. Det fanns naturligtvis en antydan i mitt sinne som berättade mig vissa saker inte ser bra ut. Omdömen

I sinom tid även min hårda yrsel tvungen att acceptera det faktum att något dåligt var väldigt fel. Då hade jag redan gett upp om att hitta några kontrollampa tecken som kan hjälpa mig korrigera min blunder, men det fanns ingenting. Vägen bara lindad på och så vidare. Vad var där för att göra än att acceptera mitt öde och bara se vart vägen skulle ta mig? "Mmm misstag råkade alla &"; Jag sa till mig själv, återigen försöker sätta en positiv vinkling på saker Men återigen, det gjorde jag inte känner någon bättre för det Samtidigt fanns det meningslöst moaning om det..! “ Say och göra något positivt som kommer att hjälpa situationen, det spelar och' t ta några hjärnor att klaga &";. (Robert A. Cook) Review

Det är uppenbart att positivt tänkande var vad jag behövde göra, ändå, jag inte mår bra. Kanske var jag trött! Efter några timmar av hårt trampande jag kom äntligen en liten skylt på japanska, som pekade åt höger för Sasagawa-Nagane och där Route 345 skulle hittas. Nu vände jag på denna lilla ur vägen väg som såg ut som det skulle kunna skära djupt in i bergen, som hade separerade mig från havet för länge Min hjärna var inte lika trött som min kropp, och med en snabb titt över mina kartor,. I var redo för alla omväg som erbjöd hopp. Dessutom var fri från trafik, därför mindre farliga, så varför inte ta det? den lilla bergsvägen Omdömen

De första två kilometer så kunde inte ha varit bättre med fågelsång, ljudet av floden från långt under bergspass följde mig när jag gick. Den pågående var ganska fredliga omgiven på alla sidor av tallar. Platsen var verkliga natur paradis för dem dör hearted friluftsentusiaster. Den typ av plats skolor bör göra obligatorisk för sina studerande och' s skolutflykter. Även fläckar av snö som nu började dyka upp på platser här och där om passet förbättrad denna vackra upplevelse som jag fann mig själv njuter. “! Mmm &"; Snön måste ha fallit ett par dagar tidigare, tänkte jag. Det skapade lite hinder för en angelägen utomhus karl som jag själv. Och verkligen vad det var snön visade något att skriva hem om. Ändå var adrenalinet bubblar upp inom mig, som jag kände nästan säker på att vägen så småningom skulle leda mig till havet igen. Även om jag var trött från min lång dag i solen, för att inte tala från rubrik i fel riktning, också började jag känna på toppen av världen igen. Omdömen

Då plötsligt hände det! Som om biverkningar av ett läkemedel som hade avklingat, kom mina känslor omkull. Inte för att jag faktiskt talar av erfarenhet eftersom de enda droger Jag hade förbrukats hittills varit koffein och alkohol, och vad föroreningar fanns i luften. “ Åh nej! Så mycket snö &"!; Solen hade slå ner ganska tid, men den långa skuggan genom berget och höga tallar hade saktat ner smältprocessen. I ingen tid alls var jag trampade upp till mina knän genom snö, som måste ha fallit på området ett par dagar tidigare. Solen hade gjort ett bra jobb på en stor del av bergspasset, men inte här. Omdömen

När det var snö på vägarna, det var så löst packad att även snöskor, som jag lämnade tillbaka på min plats i Tokyo som ett slöseri med tid, inte skulle ha varit mycket användning här heller. Snön matta pass var inte jag upptäckte snart en kontinuerlig röra att sakta ner mig. Snarare snötäckta sträckor varade ett par hundra meter på olika platser längs vägen. Helt torra segment sår visas som fick mig att känna som om jag gick in och ut i två tidsperioder, eller säsonger. “! Mmm &"; En bergspasset kan vara en enslig plats när som helst, för hårstrån på baksidan av min nacke stod upp vid tanken. Som med de snötäckta segment längs passet, gjorde snöfria delar inte länge. Tyvärr för mig också, det fanns färre av dem. “! Mmm &"; Värmen från solen och hur naturen i stort arbetat på mystiska sätt, tänkte jag. Omdömen

Sedan fanns det några gånger när jag dök upp från de snötäckta delar av passet och in i saker helt oväntade. Jordskred och nedfallna träd! Giant furu träd som hade mer än sannolikt har blåst ner av starka vindar i går kväll låg nu över passet blockerar min väg. De brutna grenar utspridda om platsen berättade att träden hade kommit ner i ett helvete av en bråttom. Ett träd blockerar vägen var inte något att vara helt enkelt klev över. Snarare var en del av noggrann steg Straffas för att klättra över stammen och väva genom grenarna som inte hade fästs utanför av hösten. Sedan fanns det vrida och vända behövs så banden i min ryggsäck inte fastna på den förvirrade sakernas tillstånd. Clambering över fallna träd var oftast något en äventyrare som jag skulle kunna ta itu med, utan alltför mycket av ett problem. Visst var det inte så svårt som att göra min väg om knäna snön hade varit. Mest av allt, jag behövde för att hålla mina ögon och öron öppna för andra ljud som fallande stenar, eftersom landet om föreföll ganska instabil. Omdömen

När det gäller läget i bergspasset i stort, jag räknade mig lycklig att Jag var inte kör bil eller rida min motorcykel, eller ens en cykel. Jag skulle aldrig ha blivit igenom om jag hade. På olika ställen längs vägen jag behövde klättra över eller springa runt inte mindre än fyra fallna furu träd, alla inom cirka tre kilometer. Knäet-djup snö, och nedfallna träd var inte de enda hinder passet hade i överraskning för mig. Speciellt när jag kom över det som skulle bli den sista av de fallna träden, fallna stenar och block i alla former och storlekar kan ses överallt. “! Mmm &"; Han frågade. Nej! på japanska. “! Mmm &"; Varför inte? “! Mmm &";